Forskning om podsändningar i skolan och ungdomskultur

Vårt forskningsprojekt kring hur iPods i matematikundervisning (undervisning generellt) påverkar intresset och motivationen för lärandet presenteras just nu där jag sitter. Forskningsfrågan har varit "hur påverkar podsändningar i skolan intresset för matematik. Även andra ämnen har funnits med i projektet på olika håll.

Det var Umeå Universitet som fick uppdraget att beforska projektet som omfattar 10 kommuner, sammanlagt 11 skolor och ca 300 elever.

Elever har helt enkelt fått en iPod där de tar till sig mattematikgenomgångarna som lärarna har producerat, alltså filmat sina mattegenomgångar och publicerat som podsändning som eleverna laddar ned med sin dator hemma och sen tankar över i sin iPod. Tanken har varit att se ifall ungdomars kulturbas förs in i skolans undervisningen gör ungdomarna mer benägna att intressera sig för lärandet. Vi valde medvetet att välja ut skolor och kommuner med olika sociaekonomiska förutsättningar.

Resultaten är samstämmiga mellan intervjuer och enkäter. Generellt spelar de olika skolornas förutsättningar och skolledningars prioriteriungar roll.

Resultaten kring elevernas lärande är:

• Intressantare att lära sig matte med podsaändningar
• Ökad motivation
• Bättre möjligheter att lära sig

För att podsäningar skall fungera så tycker eleverna att:

• Man skall lära sig nåt
• Det skall vara enkla tydliga förklaringar
• Användbart!

Var eleverna konsumerar podsändningarna:

• Hemma på kvällstid
• I skolan, både på lektioner och på raster

Varför tittar eleverna:

• Lära sig mer, repetition inför prov
• Som resurs om man varit frånvarande
• Om man inte förstått ett visst moment
• Man måste (läxa)

Hur viktig är iPoden kontra "bara datorn"

• Stora skillnader mellan skolorna
• En del gillar datorn en del gillar iPoden
• I intervjuerna var det dock tydligt att iPoden spalde stor roll

Lite reflektioner:
De flesta lärarna hade inga förutsättningar att producera, och tyckte att det var lite knepigt. Kompetensutveckling är alltså viktigt i projekt av detta slag. Lärarna fick i snitt 1 timma i veckan nedsättning av sin skolledning. Lärarna jobbade 2 timmar/vecka med att producera sina podsändningar. Lärare tyckte att allt eftersom tiden gick så gick produktionen snabbare. Detta betyder att relativt lite tid trots allt givit goda resultat sett utifran att detta är ett projekt och sett utifrån att resultaten ger tydligheten att engagemanget och intresset defakto har ökat.

Teknikmiljön är också viktigt, en del lärare upplever att IT-avdelningarna är krångliga och miljöerna inte understödjer pedagogerna utan snarast sina egna agendor.

Min slutsats är att projektet är mycket lyckat, vi har lyckats visat att om vi lyfter in ungdomars kulturyttringar i skolarbetet så ökar vi intresset för lärandet.

Att inte ta vara på denna resurs (ungdomarnas kulturbas) är att aktivt välja bort en viktig resurs i lärandeprocessen.

Rapporten kommer att publiceras i sin helhet snart.