1500 elever saknar alla betyg i åk 9

Idag kan man läsa i DN och på Svt:s hemsida om att Skolverket visar siffror som bekräftar oron om att en hel del av våra elever inte alls fungerar i svensk skola. Är det elevernas fel? Vems är felet? Har lärandet förändrats? Har vi blivit sämre på att se alla elever? Jakten på syndabockar kan bli lång och frågan är ju vad det tillför att göra den längre?

Vi har ju vetat sedan länge att vi inte når alla elever men att de nu ökat till att idag omfatta 1 500 elever i åk 9 som saknar betyg i samtliga ämnen oroar i allra högsta grad. Lägg sen till ytterligare 600 ungdomar som bara har betyg i ett ämne så blir bilden än mer tragisk. 1/3 har invandrarbakgrund skrivs det också om samt att andelen flickor i denna högriskgrupp ökar. På 10 år har dessa elever sammantaget fördubblats.

Man kan också på Svt:s hemsida läsa att regeringen nu gör något åt saken men man kan undra om just detta verkligen hjälper just dessa elever:

"Igår lade regeringen ett förslag som ska öka kraven på ordning och frånvarorapportering i skolorna. Bland annat ska allt skolk rapporteras till föräldrarna."
Svt 2007-04-25

Låt oss börja med att konstatera att de allra flesta av oss väl ändå inser att dessa förändringar är som att vifta trött med en flugsmälla i ett myggmoln på någon av Norrlands alla myrar. Det krävs något helt annat för att nå många av dessa väldigt utsatta elever. Floran av bakgrundsfaktorer till varför elever "helt tappas" av skolan är ordentligt stor och kanske finns inte heller generella förklaringsmodeller till varför utan varje elevs situation är helt unik. Det borde i så fall betyda att vi måste hitta flera "nya modeller" för hur vi når dessa elever framöver.

Det är inte heller något unikt fenomen för sverige, här finns en artikel på liknande tema i tidningen Time med titeln Drop Out Nation.

En del av de kritiska rösterna till dagens skolas struktur/kultur som form kommer få vatten på sin kvarn då den accelererande utvecklingen kan uppfattas vara en tickande bomb. Man kan se det som att svårigheterna att motivera dagens elever/ungdomskulturer att lära sig (så som vi vill att det skall gå till) kommer förmodligen att öka i framtiden och kanske är dubblingen av misslyckanden på 10 år en signal om denna tes verklighet?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rykande färskt CheckPoint Skola

Ännu ett avsnitt av "Checkpoint Skola" ligger nu ute och denna gång är ämnena, eller "Checksen" som vi kallar dem:

Helena Gullberg: "Skriftspråkets betydelse i dagens lärande"
Johan Nyström: "FX dödlig effekt, ett inlägg i betygsdebatten"
Marianne Wieslander: "Provångest från åk 3"
Angelica Hedin: "Fast education chain, läs in gymnasiematten på 2 dagar"
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på nya avsnittet Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Fler bloggar om:
matematik
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Glödande hal is och att polera dörrhantag ;-)

Här kommer en text skriven av Anette Jahnke är lektor i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Hon har också utvecklat nationella prov i matematik och är förutom matematiskt lagd också verkar vara något så ovanligt som "helhjärnad". Vilket betyder att hon använder bägge hjärnhalvorna och inte bara en. Hon pekar i sin text på att varje lärare måste vänja sig vid att våga lite mer. Temat är hal is, glödande hal is:

Hal is
Trettiotvå sextonåringar framför mig.
Okänt problem på tavlan.
Ett medvetet val.
Inget facit
Ingen tillrättalagd lösning.
Jag är bambi ute på hal is.

Wyteboarden blir svart, papper ryker.
Vissa deltar.
De flesta Iakttar.
Fnissar.
Skakar på huvudena.
Tre minuter här och fem minuter där.
Lektion efter lektion.
Jag hittar den inte.

Fler elever tillfrågas.
Frågor ställs på riktigt.
Wyteboarden blir svart, papper ryker.
Jag lever.

Och så är den bara där,
den som hela tiden smitit runt hörnet

- lösningen

"Hennes budskap är tydligt och väldigt underfundigt roligt formulerat."

Att polera ett dörrhandtag
Vad är matematik och vad gör en matematiker??, frågade mina elever mig. Jag gav en förklaring som jag hade hört en professor i matematik ge.

Professorn såg matematiken som ett stort hus som matematikerna håller på att bygga. Vissa höll på med grunden. En del byggde en helt ny våning. Andra slog ut väggar mellan olika rum.

Men, menade professorn, de allra flesta stod som han själv och polerade ett dörrhandtag.

Eleverna nickade gillande.
"Men, du Anette", utbrast plötsligt en elev, "var finns vi i denna bild?"
Det blev tyst i klassen.

Så, började en elev skratta: "Vi sitter i källaren och stirrar på en betongpelare.

Anette Jahnkes Blogg

Fler bloggar om:
matematik
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Boktips :-)

En kompis till mig, som heter Björn Söderberg, är en riktig entreprenör. Han har precis givit ut sin första bok som heter "Entreprenör utan gränser". Björn har startat flera olika bolag i Nepal, bland annat ett företag som tar Kathmandus sopor och återvinner det till papper som de sedan gör vykort, julkort, väskor, kallendrar, böcker m.m av. Dessa produkter säljs sedan till i huvudsak väst och poängen är att hans bolag både tjänar pengar och skapar hopp och försörjning åt människor som normalt sätt överhuvudtaget inte har förutsättningar alls att försörja sig i sin region. Man skall komma ihåg att Nepal är ett fattigt land och där till exempel kvinnor överhuvudtaget inte anses intelligenta nog för att arbeta och därför anställer Björn såklart i stort sätt bara kvinnor. Björn följer sin övertygelse och inre värdegrund och man bara smälter av att höra den killen berätta om det han brinner för. Idag på bokreleasen sa han något väldigt viktigt när det gäller förutsättningar att lyckas med det man gör. Nämligen att man aldrig kan misslyckas om man bara gör det man anser är rätt och brinner för. Är man bara verkligen så envis som krävs och om man aldrig tar ett "nej det går inte", då kommer man att lyckas. Då blir även misslyckanden ett lyckande på sitt sätt.

Bokreleasen genomfördes för övrigt nere i Sveriges första kärnreaktor från 1940-talet, säkert 100 meter ner i marken vid KTH utan hiss. Björn ville bygga ett vindkraftverk när han gick i skolan men läraren sa att "det kan man inte göra". Björn fattade aldrig varför man inte fick göra och utforska och testa och trixa utan bara räkna i den där boken. Björn behövde ju det för att hålla intresset igång. Och kanske var det någonstans där hans drivkraft föddes att:

"jag skall visa att det ni säger är omöjligt faktiskt går ganska enkelt om bara viljan finns. Hur kunde de annars åka till månen på 60-talet?"

Björn fick så trista erfarenheter av utbildningssystemet att han struntade i att läsa vidare, och den svenska akademiska världen förlorade en ypperlig tillgång. Därför tyckte han antagligen att det var lite kul att släppa sin bok på KTH, den akademiska världens högborg, men på en plats som som för länge sedan förlorat sin poäng. I ett nedlagt kärnkraftverk. Det är humor.

Björn har likt många entreprenörer före honom valt att följa sin egen väg och sin egen övertygelse om att man själv måste ta ansvar att förändra det man upptäcker borde vara bättre. Ingen annan tycks ju göra det annars.

Ett tips är att köpa hans bok, den är lättläst och ger extremt mycket intressanta perspektiv och man får den där välgörande inspirationen vi alla så krampaktigt behöver då och då.

Fler bloggar om:
Entreprenörskap
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Namnbyte på gång...

Nu byter den här bloggen namn till FredrikBloggen. Men detta till trots är tanken att den oförtrutet skall blogga vidare om skola och annat livsviktigt. Så småningom så kommer den att byta webadress också men mer om det lite längre fram när det tekniska runt det är klart. Jag meddelar på bloggen när namnet jeppesens.se byter till fredrikbloggen.se

Hädanefter lystrar jag alltså, så som ni möjligen redan förstått, till mitt gamla efternamn Svensson, men förnamnet förblir detsamma.

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

"Att frukta herren är början till vishet"....eeehhhhh...

En skola i Borås skrev egna små meddelanden i elevernas betyg, ett var ett budskap om att man skall frukta gud för att annars (underförstått) kan man inte bli vis.

Svenska akademiens ordlista säger oss att frukta=

"α)(företrädesvis i skriftspr.) med obj.: vara rädd för (ngn l. ngt l. att göra ngt), hysa fruk­tan l. skräck för; icke våga (göra ngt)."
Svenska akademiens ordlista

Rädsla är alltså enligt Boråsskolan ett grundläggande kriterie för lärande. Och inte ens efter att skolverket påpekat att det inte är i enlighet med statens uppdrag till den kristna friskolan så tycks rektor ändå inte riktigt förstå.

"Rektorn tycker dock inte uppmaningen om fruktan är något konstigt.
– Fruktan betyder att ha respekt för gud bud, inte att man ska vara rädd, säger han.
Nils-Håkan Sjölin tror dock att orden kan ha tjänat sitt syfte och gjort eleverna mer studiemotiverade."
Aftonbladet 2007-04-15

Rektorn försöker tona ner missförhållandena och likställer fruktan med respekt, mycket olyckligt. Respekt består av två ord, dels ”re” som betyder tillbaka och ”specio” som betyder att se. Jag ser dig, eftersom du väljer att se mig. Att respektera varandra betyder alltså att se varandra och acceptera varandras olikheter och/eller likheter.

Man får naturligtvis lägga vilken tolkning man vill i ordens betydelse men att skriva in "Att frukta herren är början till vishet" verkar bortom all vetenskaplighet, logik och förnuftsmässig insikt om hur lärande faktiskt går till. Och utifrån detta resonemang ställer jag mig tveksam till denna form av skolor (oavsett driftsform) där det så uppenbart påverkar undervisningen och lärandet för eleverna. Att det är religion med i bilden är mindre intressant, alla får tro på vad de vill. Och helst efter egna och medvetna val.

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

21 ansökningar från Mikael Flovén...

Managementkonsulten Mikael Lovén från Täby har lämnat in ansökan för 21 friskolor ute i landets kommuner som behöver hjälp. Det gäller orter som som Eskilstuna, Hagfors, Kalix, Katrineholm, Avesta och Ludvika m.fl. Mikael är mycket väl insatt i kommunernas resurstänkande och därmed sannolikt också klar i sina skolplaner. Han har bland annat genomfört en studie tillsammans med Svenskt Näringsliv och startade därefter en rätt kritisk debatt i media kring sin uppfattning att en hel del kommuner helt enkelt är oförmögna att skapa förutsättningar för skola. Det är nog ingen överdrift att påstå att han irriterade mången förvaltning. Debatten resulterade i alla fall i en hel del uppmärksamhet plus att några av kommunerna som kritiserades säkert tog till sig en del i Mikaels resonemang i linje med studien. Men syftet med studien var tydligen ett annat för nu går alltså managementkonsulten själv ett steg vidare i sitt intresse för svensk skola och räknar med rejäl vinst redan efter 3 år.

"Budgeten bygger på kommunalt bidrag på 8,6 miljoner kronor läsår 1, 17,7 miljoner läsår 2 och 27,4 miljoner fullt utbyggd. Friskolan skulle enligt denna budget ge miljonvinst första året, tremiljoners-vinst andra och femmiljoners-vinst från och med tredje året. Detta för ett ägartillskott av en halv miljon år ett.
Eftersom det rör sig om en privatperson och i skolsammanhang oprövad entreprenör ska Skolverket utreda vilka möjligheter Mikael Flovén har att driva skolor - och skolor i denna omfattning."
Dalademokraten 2007-04-13

Jag har inte pratat med honom om detta men det luktar ju som att vi här skulle kunna se födelsen av en ny koncern. En koncern som specialinriktar sig mot kommuner med sämre läranderesultat än vad både tillgängliga resurser och demografiska förutsättningar borde kunna ge. Mikaels idé är att utmaningen ligger i ledarskapets rena resursfördelningstekniker och hans tes bygger på ett bättre resursutnyttjande från grunden skapar ökat lärande.

Det betyder att han inte startar sin idé om sina friskolor i en ledarskapsmässig vision eller pedagogisk grundtanke som utvecklar lärandet som jag förstått det.

I alla fall inte att döma av det material jag själv hittat på nätet. Det haltar alltså kanske lite här tycker jag personligen, men det betyder å andra sidan inte att det inte finns pedagogiska grundstenar i Mikaels friskoleidé. Skolverket skall nu titta närmare på om Mikael får förtroendet att driva upp nya friskolor.

Ett helt annat syfte för Mikael kan ju vara att driva debatten ytterligare ett snäpp framåt för att sedan använda det upprörda dammet till konsultuppdrag ute i kommunerna. Mikael Flovén är alltid mycket genomtänkt i det han gör och hur som helst så blir det säkert spännande turbulens ute i de kommuner där (om) Flovén startar upp...

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Hett med friskola just nu...

Just nu startar en ny våg av nyetableringar av friskolor i landet. Rektorer uppmanas "starta eget" i Strängnäs, friskola planeras i lilla Höganäs i Skåne, och över 40 ansökningar om att starta gymnasieskolor i Stockholm har ramlat in inför 2008. Nyhetsfloran kring detta är mycket stort just nu.

Friskolerevolterarnas motståndare menar att detta utarmar svensk kommunal skola och alliansen får skrämselhicka när deras annars så självklara ideologi får uttryck som att hela Bromma vill "go friskola". Stormens öga? Nej, lite brus bara ännu så länge, men det rör sig i alla fall ute skolsverige.

Jag tror själv inte att detta utarmar kommunal skola, tvärt om ifall friskolorna håller högre kvalitet eftersom det i sin tur kommer att sätta press på de mindre fungerande kommunala skolor att tänka om. Kom dock ihåg att det finns många kommunala skolor som är alldeles utmärkta. Men jag tror inte att fördelningen kommunal skola och friskola når över nivåer som 80-20 fördelningen. Idag har friskolor runt 9% eller strax däromkring. De flesta kommer hur som helst att vilja gå i en kommunal skola.

Däremot tror jag att det handlar om tydliga signaler från en hel del medborgare som sett igenom den senaste tidens skoldebatts enkla lösningar och istället inser att detta med skolans framtida utmaningar finns att finna i skolans kultur och vad man verkligen bestämmer sig för att göra om dagarna i skolan.

"Det finns helt enkelt väldigt många idag som vill skapa sig möjligheten att lämna gamla strukturer för att skapa nya mer samhällsanpassade skolformer. Man har helt enkelt tröttnat på oviljan att utveckla."

Så om man vill att sin sin skola skall fortsätta att kunna driftas i kommunal regi så krävs ett aktivt arbete med värdegrund, arbetsmetoder, visioner, mål, organisation, pedagogisk utveckling, förändring, engagemang, kreativitet, omvärldsbevakning och mycket mer. Det vi vet inte kommer funka är att sitta stilla mitt i sina på ytan trygga avtal och hoppas att det går över eller att lösningen är att vrida klockan tillbaka. De båda alternativen har aldrig varit en långsiktig och framgångsrik strategi för välbefinnande.

Detta handlar om rektorers, lärares, elevers och föräldrars förhållningssätt till framtiden, som i dagens utvecklingsdrivna samhällsklimat ligger alldeles runt knuten och inte längre på 50 års sikt. Det är nämligen just dessa förhållningssätt som driver på etableringar av friskolor.


Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Mål - Metod - Resurs?

På bloggen Freon Blog kan man läsa ett resonerande kring huruvida Sverige satsar mest, tillräckligt och otillräckligt med resurser på skola. Freon har haft kommunikation med "departementet" som ger honom diverse siffror som pekar på att Sverige är ett av de länder som satsar mest resurser på skola. Freon ställer sig kritisk till diskussionen, med all rätt.

"Och sedan avfyrar hon siffror som anger hur stor andel av BNP som går till undervisning i grundskola och gymnasieskola:

* Sverige - 4,07 %
* Finland - 3,55 %
* Tyskland - 3,46 %
* USA - 3,89 %
Freon Blog 6 april 2007

Jag kommer osökt att tänka på en gammal klassiker från min egen blogg (klassiker kanske är att ta i förresten). Nämligen det om att en verksamhet måste genomgå en logisk analys i stegen

Mål
Metod
Resurs

Det är endast utifrån att ha målen (visionen) i förgrunden som man kan välja optimala metoder och först därefter se efter om resurserna är tillräckliga utifrån uppsatta mål. Diskussionen departementet följer ett klassiskt misstag och en fälla vi alla faller i alltsomoftast, inte minst jag själv. Jag är själv den förste att erkänna. Men insikten om vad som borde vara det rätta har jag klart för mig.

Men trots det tycks departementet tänka först resurser, därefter väljer man metod och först sist pressas en del lösryckta målsättningar in. Där det finns utrymme. Och nu skriver man om skollagen och måldokumenten för att passa syftena....

Detta gör att debatten saknar visioner och VAD svensk skola skall utvecklas mot och därmed även en seriös debatt om HUR det skall gå till med VILKA resurser.

Freon har en bra analys på gång....följ den.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Bilförare, dataspelande & snabba beslut

Jag har varit ledig ett par dagar för att ta hand om en del personliga saker men nu är jag tillbaka lite smått. Såg idag en nyhetsflash om Högskolan i Skövde som i sin forskning visar på att dataspelande ungdomar pga av sitt spelande kan bli bättre bilförare. De tränar i dataspelen upp sin förmåga att ta många och snabba beslut och det är ju det som just bilkörning handlar mycket om, kopplat till främst då trafiksäkerhet.

– Elever vid trafikskolor har fått svar på frågor och sedan har deras trafikskolelärare fått bedöma deras bilköring utifrån olika kriterier, förklarar Per.
Därefter har Per Backlund och Henrik Engström, båda forskare vid Högskolan, analyserat resultaten.
– Vi har sett mycket positiva tendenser utifrån de elever som spelar mycket dataspel. De är duktigare på att ta snabbare beslut och enligt körskolelärarna bedömda som bättre bilförare, fortsätter han.
Newsdesk 2007-04-04

Hmmm...snabba beslut ja....

Det är ju inget speciellt revolutionerande med denna nyhet kanske men det är i alla fall intressant med kopplingen dataspelande och ökad förmåga att fatta snabba beslut. Antingen är det en "rektorssimulator" eller "chef simulator" vi måste bygga i skola/arbetsliv där chefer kunde tränas i att just fatta beslut.

Eller så skulle alla chefer, rektorer och VDar spela World of Warcraft minst 1 timme om dagen som en del i arbetet.

Skälet skulle vara att spelet tränar dem i att fatta snabba beslut. En bra chef fattar många kloka beslut. En klok chef som inte känner trygghet i att fatta beslut blir ofta en sämre chef eftersom kraften aldrig kommer ut och omgivningen frustreras och tappar motivation.

Det finns även ytterligare intressanta saker att säga om detta med kopplingar mellan den fysiska och digitala världen inom begreppet ledarskap. Viste ni tex att företaget Google tar väldigt stor hänsyn till de sökandes förmåga att använda virtuella världar (ex SecondLife) när de söker chefer. Skälet är att de som är chefer i företaget Google måste vara bra på utöva sitt chefs och ledarsskap nästan enbart genom nätet eftersom medarbetare är så spridda över hela världen. Och att vara chef i en annan form av verklighet är naturligtvis en helt annan sak än att ha sina medarbetare intill sig varje dag.

Utvecklingen pekar alltså mot att ledarskapet kommer att utmanas framöver och den som inte hänger med blir tvugen att acceptera att den som åkte om var en ung, kvinnlig chef teleportad direkt från nätet.

Så vad säger ni: "chefssimulator" eller "World of Warcraft"?

:-)

Fredrik

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap