tag:blogger.com,1999:blog-15716902.post115322841113505886..comments2023-09-24T12:02:55.909+02:00Comments on FredrikBloggen: ADHD, DAMP & SkolaFredrik Svenssonhttp://www.blogger.com/profile/05304554783747671919noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-15716902.post-31325045869230901732008-04-14T10:58:00.000+02:002008-04-14T10:58:00.000+02:00Återställd!Härligt att läsa att en till har förtåt...Återställd!<BR/><BR/>Härligt att läsa att en till har förtått allt detta! Varför kan inte fler se dessa samband?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-15716902.post-57219236906378855882007-05-26T21:22:00.000+02:002007-05-26T21:22:00.000+02:00Det är intressant att se hur Återställ genom att d...Det är intressant att se hur Återställ genom att dölja sanningen försöker sprida en icke korrekt uppgift.<BR/>Gillberg är friad från fusk och rättegången handladeinte om det utan om två privatpersoner skulle ha rätt att ta del av materialet.<BR/>Den ena angav som skäl att han som skolläkare inom särskolan i Uppsala hade behov av att ta del av forskningen. Mycket märkligt och om så vore fallet så skulle så klart hans arbetsgivare varit de som drivit frågan. Som skolläkare inom särskolan har man ingen som helst anledning att ta del av detta material och som förälder inom särskolan i Uppsala torde man ha all anledning att oroa sig rejält. Samme läkare har dessutom fått sparken från sin tjänst som försäkringsläkare i samma kommun då han haft en så avvikande syn på människor med psykiska problem att situationen blev ohållbar.<BR/>Den andre, Kärfve, fick intyg från Brante, sin forskningskollega, att hon behövde materialet för deras gemensamma forskning när hon begärde ut handlingarna i kammarrätten. Till vetenskapsrådet angav same person, Brante, att hon inte alls behövde dessa personliga journaler och att deras forskning var helt skilda från varandra. Detta för att undvika etisk prövning i frågan där de skulle fått nej.<BR/>Så kontentan blir att Gillberg är friad från fusk men Kärfve är belagd med att ljuga.<BR/>Dessutom var det Peder Rasmussens ide att köra materialet i papperskvarnen och allt anat är ju faktiskt konspirationsterier.<BR/>Det är det ju detta med scientologerna med, men samtidigt vet vi att Kärfve varit huvudgäst på deras stora seminarium samt fått material till sin bok från Janne Larsson.<BR/>Vi vet också att läkaren i fråga har som sin stora kunskapskälla en känd läkare ansluten til Kmr.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-15716902.post-1156935728550701622006-08-30T13:02:00.000+02:002006-08-30T13:02:00.000+02:00Så här är det nog tyvärr.I dagens Sverige begås öv...Så här är det nog tyvärr.<BR/><BR/>I dagens Sverige begås övergrepp på barn när man misstänker dem för att ha en neuropsykiatrisk störning.<BR/>Barnen kan aldrig känna sig trygga i en skola där lärarna gått på npf kurs och sedan nyfrälsta börjar hålla utkik efter vem i klassen som kan tänkas ha Damp/adhd autismspektrumstörning mm.<BR/>Visst finns det problem med utåtagerande barn, det förnekar jag inte. men man måste titta mera på varför dom här problemen finns istället för att skylla på en biologisk förklaring "barnens egna hjärnor". Det är ingen tillfällighet att neuropsykiatriska diagnoser har fått en nyrenässans i takt med 90-talets alla besparingar inom skolan och samhället i övrigt. När personer som Eva Kärfve "som skrev boken Hjärnspöken Damp och hotet mot folkhälsan" kritiserar det neuropsykiatriska etablissemanget möts hon av hån och diverse andra osmakliga påhopp. Hon som bara är en enkel sociolog begriper inget! heter det.<BR/>Tydlingen skall man vara högt uppsatt forskare samt samtycka med neuropsykiatrikerna för att få ta del av forskning som påstår attDamp/adhd är en giltig diagnos. Professor Christopher Gillbergs forskning om Damp fick aldrig någon chans att granskas. När domstolarna gav Eva Kärfve och Läkaren Leif Elinder rätt att ta del av forskningsmaterialet förstördes det av bla controllern Kerstin Lamberg och Gillbergs fru, Carina Gillberg. Christopher Gillberg befann sig i London när 22 hyllmeter forskningsmaterial förstördes. Man kan ju lätt räkna ut vem som gav orden om förstörelse från London. Kerstin Lamberg fick sedan löneförhöjning istället för sparken som hade varit det naturliga. Tyvärr har scientologerna samma uppfattning som diagnosmotståndarna. Detta har Gillberg utnyttjat. Istället för att bemöta kritiken beskyller han alla kritiker för att vara scientologer. Detta budskap har spridit sig bland medlemmarna inom Riksförbundet Attention. Så nu är det inte så konstigt om man blir kallad för scientolog när man diskuterar med dessa människor.<BR/><BR/>Man funderar självklart om orsaken till neuropsykiatriska diagnoser. En av förklaringarna ligger säkert i läkemedelsbolagens vinstintressen. Man skapar en diagnos "ett problem" som inte fanns för att få sälja medicin.<BR/><BR/>En annan orsak är kulturell.<BR/><BR/>För att citera en sann tänkare.<BR/><BR/>"Diagnoser föds, gör karriär och dör. Ett historiskt perspektiv visar detta tydligt. Gränserna för vad som betraktas som sjukt och friskt, normalt eller avvikande, förändras ständigt. En diagnos kan försvinna för att den inte längre uppfattas som sjukdom, för att den slukas av andra diagnoser eller för att den inte längre är kulturellt sanktionerad."<BR/><BR/>"Denna typ av rörligt sjukdomsspråk kan kallas kultursjukdomar eller kulturrelaterade diagnoser. Sådana finns alltid, de är nödvändiga rum för sjukdomsupplevelsen, men varierar med tid, rum och värderingar.<BR/>Vi "förstår" alltså genom de tillgängliga förklaringsmodellerna. Men inte därför att de nödvändigtvis är bättre, utan därför att de är anpassade till upplevelsen av vår samtid. För att bli framgångsrika måste nya diagnoser samspela med kulturellt relevanta teman. De fungerar därmed som en kommentar till samhället, ett gränsvärde för vad som uppfattas som normalt, rimligt och acceptabelt. Det finns knappast något område, inklusive kön, klass, barndom, livsstil, industrialisering, arbetsmiljö, bomiljö, teknikanpassning, där hypotetiska diagnoser inte finns med för att stödja och bekräfta värderingar, attityder och intressen."<BR/><BR/>Att skylla på barnen för att själv ge sig skuldbefrielse är omoraliskt och oetiskt.<BR/>Tilltaget kan få oetiska konsekvenser för barnet.<BR/><BR/>Mvh ÅterställAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-15716902.post-1155469418235895452006-08-13T13:43:00.000+02:002006-08-13T13:43:00.000+02:00Din andra fråga om vi ser fler med bokstavsliknand...Din andra fråga om vi ser fler med bokstavsliknande symptom så är det absolut så. Men om fler har neuropsykologiska problem, dvs att de ökar finns liten forskning runt. Däremot har Marc Prenscy lite ideer kring varför vuxna i skolan upplever fler med koncentrationssvårigheter.Fredrik Svenssonhttps://www.blogger.com/profile/05304554783747671919noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-15716902.post-1155469266095646462006-08-13T13:41:00.000+02:002006-08-13T13:41:00.000+02:00Fiskolja är ju inget nytt utan kunskapen har funni...Fiskolja är ju inget nytt utan kunskapen har funnits länge. Och vist skulle skolan kunna ta upp det mer i kosten, helst på naturlig väg via som du säger mer fisk.<BR/><BR/>Gällande att skolan på långt ifrån alla platser anpassat arbetssätt efter alla barns behov så stämmer det. det tror jag alla i skolan skulle säga. Och det är därför som diskussioner som denna är så viktiga. Utveckling tar tid säger en del, som ett alibi för att slippa förändra. Men så är det ju inte, i alla fall så skall det inte ta drygt 10 år att komma dit vi är idag med utgångspunkt för den läroplan vi har. Lpo94....Fredrik Svenssonhttps://www.blogger.com/profile/05304554783747671919noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-15716902.post-1155456180270978932006-08-13T10:03:00.000+02:002006-08-13T10:03:00.000+02:00Hur ser miljön och själva lärandet ut i skolan ida...Hur ser miljön och själva lärandet ut i skolan idag?<BR/><BR/>Jag har en son som skolan anser ligger inom någon form av npf-diagnos. Jag tvekar och ställer mig frågande till varför han inte agerar likadant i hemmiljö som i skolan.<BR/>I skolan utagerar han, har svårt att fokusera och koncentrera sig och någon direkt hjälp får han inte.<BR/><BR/>Ett tydligt exempel är när det ska skrivas fria historier. <BR/>När jag gick i första klass gjorde vi det med, men en ganska betydande skillnad. Vi fick först leta rätt på en bild på nåt vi ville skriva om, därefter skriva en berättelse utifrån bilden.<BR/><BR/>Idag får de ett blankt papper och ska fantisera om något att skriva om. Inga förutsättningar, utan tänka fritt. <BR/>Vad är tanken med det??<BR/><BR/>Avsaknad av struktur och röriga klassrumssituationer gör iaf att min son reagerar med att bli stressad och ofokuserad. <BR/>Lägg därtill att han är mobbad och utsatt av både klasskompisar och av en svag lärare som inte fixar att leda klassen. Resultatet blir att vår son anses det vara fel på, men inte gruppstrukturen och den pedagogiska kompetensen.<BR/><BR/>Är det kanske så att skolans krav och utformning idag kanske inte passar alla och att vi därmed ser en ökning av dessa sk bokstavsbarn?<BR/><BR/>En liten tanke bara...Anonymousnoreply@blogger.com